I början av oktober gjorde jag ytterligare en magnetröntgen. Några veckor senare var jag på Karolinska och träffade min läkare. Hon förklarar att de hade sett en förändring, samt att de var inte säkra på vad det var, det kunde vara ärrbildningar och/eller växtlighet.
På grund av detta skulle nästkommande magnetröntgen bli sex månader senare istället för nio.
Dagen efter hade jag missade samtal, jag kollade upp numret och ringde tillbaka. Det visade sig att det var från sjukhuset. Då det var ett samlingsnummer gick det inte att få reda på vilken avdelning som sökt mig.
Fick sedan hem ett brev från min läkare, där hon förklarade att jag skulle få göra magnetröntgen tidigare än så.
Så nu är det snart dags för en ny röntgen. Redan nästa vecka.
Men hoppet är det sista som överger en.
Mitt motto har alltid varit att se det positiva i allt som händer, trots min diagnos och de hinder som den ger/gett ska jag alltid fokusera på det positiva, oavsett hur lite/mycket som finns att finna.
Idag finns inte så mycket att säga då dagen var okej.
Eftersom att jag är sjukskriven på heltid nu denna vecka så ringde försäkringskassan till mig för att fråga om jag ska gå tillbaka till min ursprungliga sjukskrivning från o med den 2/9 när min tillfälliga sjukskrivning går ut.
Eller ja hon formulerade sig så krångligt och jag fick förklara för henne att just nu efter allt så är huvudet inte med lika bra just nu så hon fick formulera om så jag kunde förstå.
Efter samtalet tog jag en lugn promenad till centrum idag, vilket var skönt och behövligt. Men jag blev trött när jag kom tillbaka. Men jag ger mig inte. I morgon blir det en promenad igen. Nu ska jag komma tillbaka till mer ork.
Publicerat
Första morgonen sedan onsdags.
Natten gick bra morgonen helt okej. Fick lite små domningar/känningar i munnen men inte mer, det slutade efter ca 10 min. Så valde då inte åka in då läkaren sa att om det milda symptom så kan jag avvakta och se ifall det ger med sig eller blir värre.
Vilket de gjorde.
Under vecka som kommer ska jag försöka få tag i min ”vanliga” läkare i Solna.
Dagen har spenderats segt då jag känner mig rätt trött och slö. Jag tog en lite promenad med Justin under eftermiddagen/kvällen, vilket var väldigt skönt. Det duggade bara lite smått så skönt med frisk luft.
Nu har jag varit hemma sedan halv ett dvs ca 9 timmar, utan att känna av något. Det enda nu är att jag är så trött och seg. Känner mig ofokuserad och hungrig och mätt på samma gång.
Ska snart gå o lägga mig. Ska få sova i min säng för första gången sedan tisdagsnatt. Under skönt.
Men tänker ställa tidigt larm för att få i mig min medicin i bra tid.
Då kom läkaren tillsist. Eller ja jag tror att han började med mig.
Då mina domningar beror på en liten blödning i hjärnan så utesluter man att det är borelia eller liknande då mina domningar är typiska reaktioner av blödningar.
Det man gör nu är att man har ökat min dosering på medicinen. Något annat gör man inte.
ökningen av dosen hade jag inte hunnit med innan jag fick åka hem första gången.
Nu är det bara att hålla tummarna att det är bra som det är.
Jag var lite skeptisk till om jag skulle kunna somna med tanke på hur mycket min granne lät, hur högt personalen pratade (de sitter precis utanför).
Det som väckte mig stup i kvarten var faktiskt min maskin och när nattpersonalen var tvungna att fästa tillbaka alla mina kablar som jag dragit av under sömnen, då jag rör mig väldigt mycket när jag sover.
Mina sladdar
Jag ligger nu på avdelningen där man har övervakning 24/7 och det är hemskt. Det betyder att jag kommer behöva ligga i sängen typ hela tiden med undantag att gå på toaletten.
Nu i skrivandets stund inväntar jag att läkare ska komma förbi när de går ronden. Så jag får reda på vad planen är för mig.
Publicerat
14:30 symptom ca 15 min senare borta förutom handen. Ca 15:00 var handen bra. Munnen hänger lite fortfarande.
Ca 15:30 kom jag fram till akuten igen. 19:30 fick jag komma upp. En sängplats fick jag strax där efter.
Under den tiden fick jag träffa en akutsjuksköterska och en akutläkare.
När jag kom upp till rätt avdelning. Hade jag inte hunnit bli inskriven så fick vänta en liten stund. Men jag känner mig van här nu. Så förberedde en del saker.
Nu ligger jag här och får medicin intravenöst och har precis fått i mig middag. Ska försöka vila lite. Om det går dvs med tanke på ljuden min ” granne” skapar.
Maken hämtade mig, vi köpte fika och fikade hemma i soffan. Underbart.
Som man säger, underbart är kort.
Ca 40 min efter att jag fått vara hemma så började det ”pirra” i min mun. Tänkte först, vad nu då? Sen spred det sig till samma lika som i onsdags. Poff så slutade tungan fungera. Ringde då till avdelningen jag låg på och fick prata med min läkare som skrev ut mig. Han bad mig åka tillbaka till akuten.
Nyss träffade jag en sköterska som sa att jag kommer få träffa en läkare snart och bli inlagd igen.
Idag är det en bra dag. Inte bara för att kosingen trillat in, utan även för att jag precis fått beskedet om att jag får komma hem under dagen. Mina svar från min magnetröntgenundersökning är klara. De visade på att jag fått en liten blödning i hjärnan men man vet inte när den uppkom, samt så hade jag lite högt blodtryck så det blir att följa upp på min vårdcentral.
Natten gick bra, grannes ekgmätare slutade låta efter att en andra sköterska fick kolla till den. Då det inte finns så mycket att göra så somnade jag tidigt igår och till följd av det så vaknade jag klarvaken kl fem i morse. Strax där efter kom de in för att ta blodtryck tempen mm.
Lustigt nog så kom ingen sköterska in under natten som natten innan.
Nu ska jag förbereda min hemfärd. För jag behöver duscha och tvätta mig nu. Börjar få riktigt torr hårbotten.
Då jag inte han med någon magnetröntgen under onsdagen pga att det blev så sent.
Så fick jag snällt stanna kvar under natten i hopp om att få tid för en röntgenundersökning dagen efter (torsdagen).
De kom även på att de ville koppla upp mig på en ekgmätare, (tror att det är det) under natten. En stor klump på magen och en massa sladdar kopplade från kroppen till den. Visst att jag är tokig i sladdar men det där var ju löjligt. Det är inte sådana sladdar jag gillar.
Natten gick bra, trots att grannen bredvid hade ett larm på telefonen som tjatade stup i kvarten, samt att de kom in och väckte mig var fjärde timma för att ta prover etc.
Där alla sladdar kopplades på
På torsdagsmorgonen fick jag frågan vad jag ville ha till frukost. Valde då två smörgåsar och juice plus kaffe. Varför jag valde smörgås vet jag inte då jag antog att det skulle var liknande macka som dagen innan.
Fick veta att de trodde att jag skulle få till en tid till magnetröntgen under dagen, om inte kanske kunde få permission…
… kl 13 kommer en sköterska in och meddelar –”om en timme kommer du ha en tid”
Får en transport (av samma kille som körde upp mig), i rullstol ner till röntgenavdelningen. Där är jag van, kanske inte så van i Huddinge men med att göra magnetröntgen. Inga problem där. Svaren skulle komma fort och en läkare skulle rådfråga med andra läkare från specialistteamet.
Bilden visar när jag för exakt ett år sedan var på morgonröntgen.
När jag kom upp tillbaka med en transport (annan kille tillbaka), så hörde jag precis av mig till maken och då kom han strax där efter hit. I tron om att få ta med mig hem.
Vi satte oss och fikade en stund sedan kom en sköterska och frågade vad jag ville ha att äta. Då sa jag att jag ville avvakta lite eftersom att jag väntade på att en läkare skulle informera om svaren samt om jag skulle få åka hem eller inte. Men fick till svar att läkarna gått för dagen.
Så ingen permission för min del.
Då gick Tobias och handlade lite mat till oss. Ska bli spännande och se hur natten kommer att bli när. In nya granne fick en EKG-mätare som tjuter var o h varannan gång.
