Läkarbesök

UNu idag på ”morgonen” har jag varit inne i sjukhusområdet för att trygga min läkare På en rutinkontroll.

Åter igen får jag beröm för mina fina värden. Att jag mår så bra som jag gör och att jag inte känner något speciellt mer.

På vägen hem i taxin insåg jag hur trångt det kan vara. Kan säga som så att baksäten och långa personer är inte det mest ultimata.

 

Och där emellan kommer fasta

  1. Äntligen fri!

Eller ja fri från min cancer kommer jag aldrig bli, men från mina tabletter som gör att jag måste ”fasta”.

Eller fri och fri de är ett lite längre uppehåll nu bara. Hur som helst.

sigma-tau_0070

Jag tog de två sista Natulan igår kväll där av så slipper jag i alla fall Natulan på tjugosju dagar. Nästa fasta är om tjugoen dagar egentligen dag 1 omgång 2. Sen nästa gång dag 8-21 igen.

Ikväll ska jag äta när jag blir hungrig! Det har jag inte kunnat göra på två veckor.

All work work

Idag spenderade jag dagen på bibblan i Farsta för att kunna uppdatera min arbetsdator då den strulade för att det den var så länge sedan senaste uppdateringen. Typiskt säkra datorer. Men anledningen till att jag satte mig på bibblan var för att kunna koppla upp mig på Stockholmstads nätverk. Skönt att få det gjort. Läsa lite mail och texter som man inte ”hunnit” med. Ju mer jag satt där ju mer insåg jag vad jag saknade jobbet, familjerna och kollegorna. Att ha något att göra under dagarna och känna sig mer behövd än såhär. Fy fasen för att vara sjukskriven och samtidigt ”må bra”.

Cellgiftsplanen

Jag tänkte att jag skulle klargöra lite mer hur min behandling går till. Dvs hur mitt schema med mina cellgifter ser ut.

Jag går på ett ”schema” med 43 dagar när dessa dagar är över börjar de om och sammanlagt kommer jag ha gjort 43 dagar gånger 4 gånger.

Då ska vi se, dag ett (starten) ser ut som så att jag tar fem stycken LOMUSTINE och sen har jag ett ”uppehåll” av tabletter och mediciner en vecka.

Dag åtta till Tjugoett tar jag två tabletter av NATULAN, samt att dag åtta tar jag även intravenöst på sjukhuset. Även dag vid ca dag 29 tar jag det igen.

Sedan dag 43 börjar jag om igen, så dag 43 är även dag 1.

Nu har jag kommit ungefär hälften av min ”första omgång”.

Undersökning

Så typiskt allt är. Datorn kraschade igår och jag har fått ett frågeformulär angående min operation i augusti.

Får se om hur jag väljer att svara eller inte. Det var frivilligt. Men om det kan hjälpa någon annan i framtiden så varför inte. Eller om jag kommer att behöva göra om

Operationen i framtiden kanske. För min tumör kommer att vara kvar för alltid. Den är för dumt placerad för att ta bort helt.

Det enda tuffa är att jag gillar inte att hålla på med sådant på telefonen.

Helg

Nu har jag precis haft besök av min hemsjukvård. Idag var det kvinnan som jag träffat ett par gånger tidigare. Hon är så bra, och jag är så nöjd med henne. Tror att hon har jobbat länge där för hon känns väldigt kunnig och bra. Perfekt ”avslut” på den här veckan. Nu ska jag ”fira” in helgen genom att gå till affären för att köpa mat som jag ska laga till kvällen. Hoppas att jag hittar det jag vill ha!

 

A S I H

I morgon bitti kommer min sjuksköterska hem till mig för att lägga om min picline även kallad kateter.

Förresten vad lustigt det låter att säga kateter om något i armen som går till hjärtat. Tidigare har jag bara tänk på kateter som ett hjälpmedel vid toalettbehov.

Hur som helst, så ska de lägga om bandaget och även spola igenom koksaltlösning och även rätta till felet som uppstod sist. Returen som inte fungerade. Men nu ska den väl ändå åtgärdas.

Här är en bild på min ”lilla” medicinlåda.

Cancern tog hans liv!

Idag för exakt 21 år sedan var jag och mina klasskompisar och lussade för pensionärerna på ålderdomshemmet. När vi sen kom tillbaka till klassrummet, hade alla lärare släkt ner belysningen, tänt levande ljus och satt på lugn musik.

 

Vår första tanke var att nu skulle vi få någon form av fika, julklapp eller något roligt eftersom att vi hade lussat och att det var Lucia den dagen. Men så var det inte. Vi fick snabbt reda på att något inte stod rätt till. Jag tror att det var i den stunden som jag såg min frökens ledsna ögon och gråt i rösten som jag förstod att något var fel.

 

Vi fick veta att vår klasskompis som hade i över ett års tid kämpande mot sin cancer, (jag tror det var leukemi han hade,) hade somnat in på tidig Lucia-morgon. Där efter minns jag inte exakt vad och hur allt gick till. Men minns att de låste upp de klassrum som inte användes för att man skulle få ro, tillgång och tid att sörja i fred där inne om man skulle vilja.

 

Jag minns även att alla utom två, de lite bråkigare, började leva rövare och busa runt. Då på den tiden så tyckte jag att de bara var respektlösa och vidriga, men nu med andra ögon och annat tänkande så tror jag att det var deras sätt att reagera och handskas med deras känslor.

 

Det finns mycket minnen av den klasskompisen, men nästan bara efter att hans cancer upptäcktes.

 

Vila i frid Fredrik. Vi alla saknar dig och din kämparglöd.

Julkalendern

Varje morgon har jag en rutin som jag alltid hade när jag var barn. Nu är det alltid frukost i form av köttbullemacka och titta på julkalendern. Det var någon som jag alltid gjorde som barn, alltså då man inte skulle jobba eller iväg tidigt. Tror även att vi som var tidigt på fritids kollade där med, jag har i alla fall ett minne om det och är nästan säker.

Dyr medicin

Idag var jag och hämtade ut mina cellgifter igen. De som fattades i alla fall. Kollade på prislistan och insåg vilken tur vi har som bor i Sverige och har den sjukvården som vi har. 4208 kronor kostar femtio tabletter av den ena sorten. De andra var något på sextusen för tjugo stycken tabletter. De som jag hämtade ut idag behöver jag 112 stycken av. Så i ren medicinsk kostnad så är min kostnad egentligen över 10 000 kronor. För enbart cellgifter.