En blogg om min resa mot min Cancer
Nu händer det.
Nu faller det.
Nu börjar håret falla på olika ställen. Just nu är det mitt vänstra ögonbryn som jag håller på att förlora. Inte det högra, inte ögonfransarna utan mitt ena halva ögonbryn. Ja, halva, inte ens hela, inte ännu. Ska bli spännande att vakna upp i morgon och se om det är någon mer förändring som sker.
Ja, jag blir helt slut av att inte göra något alls. Eller jag i centrum och besökte apoteket och ICA.
När jag gick hem så kände jag att jag som vanligt blev väldigt trött och slut, så jag bestämde mig för att sakta ner farten. Men fem sekunder senare var jag uppe i samma tempo igen. Jag förstår inte hur det kan vara så svårt att gå ”sakta”. Men det där har varit mitt ”problem” hela tiden. Jag har alltid gått fort och snabbt.
Nu har jag varit hemma en timme men är fortfarande lika trött och slut som förut. Kanske skulle ta och vila mig lite. Men vill få fram julkänslorna nu. Jag älskar julen men det här året har jag knappt brytt mig om julen alls. Inte någon som helst julkänsla. Trots att jag spelar julmusik på hög volym från stereon.
Anledningen till att jag gick till apoteket var för att jag var tvungen att köpa en ”tejp” som håller fast min kateter, dvs den lösa biten. Men det löste jag nu tror jag.
Puss och kram ät banan.
Ja, idag, fredag hade jag som i vanlig ordning besök av mitt ASIH-team. Vid första anblick trodde jag att det var en taxi-chaufför som jag åkt med tidigare. Det var ju dock inte den killen!
Tydligen var det lite problem med min picline som kommer åtgärdas nästa vecka.
Omläggningen blev inte alls som jag hade förväntat mig.
I morse när jag vaknade kl 05:00 så trodde jag att jag skulle behöva göra min ”dagliga” rutin, dvs kräkas. Men icke sa Nicke, inte den här gången, inte den här dagen? Där emot så somnade jag om vid åtta tiden och sov till nästan 12:00 men det var kanske inte så konstigt då jag vaknar så tidigt. Den här dagen är seg, riktigt seg.
Det här är en liten del av den som jag opererade in i armen genom blodkärl fram till hjärtat. Picline, även kallad kateter. 44 cm lång blev den. Men som alltid när sjukhuspersonal undersöker mig så säger de att mina värden är perfekta. Som att jag vore en idrottare. Flera gånger får jag frågan om jag brukar träna hårt. Då svarar jag, ja, käken tränar jag ordentligen när jag babblar på, men det är väl det enda som jag tränar.
Inför inopereringen av min picline så sa de att jag var den med finast blodkärl hitintills.
Idag blev det en riktigt seg dag. Somnade om och vakande runt 11 tiden i förmiddags. En promenad med hundarna ute i den kalla sköna luften, sen åt jag lite, med betoning på lite. Nu har jag legat i soffan och sovit/slö tittat på tv.
Min man kom precis hem med lite mat nu. Det var välbehövligt. Då jag ätet medicinen som ska tas på ”fastande” mage behöver jag planera och även förbereda mig för tabletterna igen sen till kvällen.
De ska jag äta i två veckor, dag 8 – 21. Fasta tre timmar innan och två timmar efter. Det är därför som jag väljer att ta dem sängliggande. Då tänker jag i samband med dem ta illamånendetabletterna i förebyggande syfte.
Där kom kräkningen och illamåendet. I mångas öron och ögon kan man först tro att jag fått vinterkräksjukan. Men jag säger så här, jag tar mycket hellre vinterkräksjukan än det här. Nu kräks jag så fort jag dricker vatten och då kräks jag massor, även om jag inte har massor. Det kommer bara galla och den tas från nedersta delen av magen och det känns nästan som träningsvärk. Men nu jävlar kommer jag kanske bli smal i alla fall. Allt ont har något gott med sig!
Ja nu ligger jag här med CYTOSTATIKA i droppform.
Såhär ska jag ligga i en 30-45 minuter. Sen blir det hemgång. Nu är jag hungrig. Riktigt hungrig.
Då var det dags för färdtjänst igen. Eller ja, rättare sagt sjukresa. Snart kommer taxin för att hämta mig och köra mig till Karolinska sjukhuset i Solna. Snart ska min Picc sättas in i vänsterarmen. Men först nu väntas en promenad med grabbarna följt av en dusch innan taxin hämtar mig. Trevlig måndag på er alla.
I morgon är det dags för en ”operation” igen. Ska då operera in en picline i kroppen, Som en infart där mina intravenösa cellgifter ska komma i igenom. Den kommer sättas i vänsterarmen och läggas över hjärtat för att det snabbt ska spridas i kroppen, om jag har fattat det hela rätt. Får se hur det blir i morgon. Men tror inte det kommer kännas så värst mycket eller så. Där efter ska jag få min första dos med cellgifter. De kan jag säker känna desto mer än de innan. I morgon ska jag försöka ta lite kort på det hela, då jag upplever att jag saknar en hel den dokumentation i bildväg från min resa.