En blogg om min resa mot min Cancer
Igår var jag iväg på grannens födelsedagsfirande. Det blev väldigt mycket dryck. Så mycket har jag inte druckit på riktigt länge. Det var riktigt roligt igår. Det är kul när man får träffa en massa människor man inte känner. Stundvis så blev jag lite trött av allt ljud.
Idag var en seg dag, men ändå en del gräsklippning, plantering av lökar och lite handling.
När jag kom hem i fredags efter mitt sista behandling denna vecka så fick jag blommor av min stora kärlek och han hade tänt ljus och fixat mat till oss. Riktigt bra start på fredagsmys.
Lite senare på kvällen så började det klia i huvudet på mig. Efter en stund började det klia på hals/överkropp, det var visst mer hårstrån som ramlat av och nu är jag mer karl på huvudet än innan. Jag tror att jag kommer stanna med håravfall nu, tills jag börjar med cellgifter.
Nu ska jag klä på mig något lite mer trevligt och snyggt då allt egentligen är för trångt. Förstår inte alls! Jag har nu duschat i Yes i en vecka snart och är ändå lika fet som innan. Inte fasen löser det fett inte.
Nu sitter i jag i taxin hem från strålningen i Uppsala för sista gången den här veckan. Då var man klar med tillfälle 15 av 33.
Man lär känna både personal och andra patienter på kliniken och den känns lite som ett andra hem redan. Faktum är att jag nog råkar börja känna mig lite väl hemma där. Bara den här veckan har jag hela två gånger gått in på toaletten utan att låsa dörren om mig. Den första gången klev en annan patient rakt in till mig, så man kan ju tycka att jag borde lärt mig från första gången att låsa dörren efter mig. Men om jag känner mig själv rätt så kommer det inte vara den sista heller.
HUR MÅR DU? Ja, det är en fråga som jag ofta får.
För att svara, så mår jag bra. På morgonen när jag vaknar har jag lätt huvudverk som snabbt går över efter mina alvedon som jag regelbundet tar på morgon.
För övrigt känner jag mig rätt trött och seg under dag/kväll och försöker sova en stund och gärna gå en del promenader.
Jag har nu något som kallas Fatigue. Dvs att min hjärna blir lätt trött. Jag kan även bli illamående. Men än så länge känner jag bara av tröttheten.
jag har nu i dagsläget passerat en tredjedel av mina strålningstillfällen. Jag åker dagligen till Uppsalas protonklink (scandionkliniken). Där jag får min strålning på min tumör.
Jag känner i dagsläget inte av något av min tumör eller min behandling. Enligt tidigare patienter så kommer jag nu vilken dag som helst börja tappa håret där jag strålas. Jag upptäckte att nu börjar håret lossna.
Jag mår bra, känner mig frisk o kry (bortsett från lite förkylning).
Jag var inne på Karolinska i Solna och gjorde en ansiktsmask som kommer att användas vid alla mina strålningsbehandlingar. Masken används för att jag ska ligga helt stilla och se till så att strålningen går in på exakt samma ställe varje gång.
Som på bilden ser man masken som jag kommer ha över mig när jag ligger ner och den kommer att knäppas fast i bordet. Sen kommer jag åka in i den ”runda” maskinen för min strålning.
Jag vaknade upp en dag av att jag blev ompysslad av två ambulanspersonal. Tydligen hade jag fått krampanfall (epilepsi) under morgonen. Så när jag kom in till akuten på SÖS så åkte jag till CT röntgen. Där upptäcktes en misstänkt tumör i min hjärna. Så det blev även en MR (Magnetröntgen) för att kunna avgöra mer exakt om hur och var tumören satt. En 5,5 x 3,5 cm stor vänstersidig frontal tumör med misstänkt utseende av oligodendrogliom.
Jag blev kvar på SöS under några dagar men minns inte alls hur många, tror jag var där i fyra dagar.