En blogg om min resa mot min Cancer
Ja, idag, fredag hade jag som i vanlig ordning besök av mitt ASIH-team. Vid första anblick trodde jag att det var en taxi-chaufför som jag åkt med tidigare. Det var ju dock inte den killen!
Tydligen var det lite problem med min picline som kommer åtgärdas nästa vecka.
Omläggningen blev inte alls som jag hade förväntat mig.
I morse när jag vaknade kl 05:00 så trodde jag att jag skulle behöva göra min ”dagliga” rutin, dvs kräkas. Men icke sa Nicke, inte den här gången, inte den här dagen? Där emot så somnade jag om vid åtta tiden och sov till nästan 12:00 men det var kanske inte så konstigt då jag vaknar så tidigt. Den här dagen är seg, riktigt seg.
Det här är en liten del av den som jag opererade in i armen genom blodkärl fram till hjärtat. Picline, även kallad kateter. 44 cm lång blev den. Men som alltid när sjukhuspersonal undersöker mig så säger de att mina värden är perfekta. Som att jag vore en idrottare. Flera gånger får jag frågan om jag brukar träna hårt. Då svarar jag, ja, käken tränar jag ordentligen när jag babblar på, men det är väl det enda som jag tränar.
Inför inopereringen av min picline så sa de att jag var den med finast blodkärl hitintills.
Trots satt jag knaprar PRIMPERAN så kräks jag. Men än så länge bara på morgnarna. Om det stannar så är jag nöjd.
I dag vaknade jag 04:30 för att var 15:onde minut gå upp och kräkas galla. Men vid halv sex somnade jag om igen.
Har somnar om fram och tillbaka hela tiden. Men nu är det fasiken nog dags att kliva upp.
Idag blev det en riktigt seg dag. Somnade om och vakande runt 11 tiden i förmiddags. En promenad med hundarna ute i den kalla sköna luften, sen åt jag lite, med betoning på lite. Nu har jag legat i soffan och sovit/slö tittat på tv.
Min man kom precis hem med lite mat nu. Det var välbehövligt. Då jag ätet medicinen som ska tas på ”fastande” mage behöver jag planera och även förbereda mig för tabletterna igen sen till kvällen.
De ska jag äta i två veckor, dag 8 – 21. Fasta tre timmar innan och två timmar efter. Det är därför som jag väljer att ta dem sängliggande. Då tänker jag i samband med dem ta illamånendetabletterna i förebyggande syfte.
Där kom kräkningen och illamåendet. I mångas öron och ögon kan man först tro att jag fått vinterkräksjukan. Men jag säger så här, jag tar mycket hellre vinterkräksjukan än det här. Nu kräks jag så fort jag dricker vatten och då kräks jag massor, även om jag inte har massor. Det kommer bara galla och den tas från nedersta delen av magen och det känns nästan som träningsvärk. Men nu jävlar kommer jag kanske bli smal i alla fall. Allt ont har något gott med sig!
Ja nu ligger jag här med CYTOSTATIKA i droppform.
Såhär ska jag ligga i en 30-45 minuter. Sen blir det hemgång. Nu är jag hungrig. Riktigt hungrig.
Jag tänkte visa er det som serverades vid middagen efter vigseln. Då vi kommer ha en ”riktigt”fest i sommar sen så hade vi en lite middag med de närmsta, dvs familjerna och personalen. 
Vår tårta som var ruskigt god!
Kocken Martin hade fixat sushimi bestående av lax och tonfisk.
hur gott var då inte det. Jag älskar sushimat. 
Huvudrätten han bjöd på var oxfilé med rostade rotfrukter och rödvinssås. SÅS! Finns inget bättre än sås.
Personal:
Martin: Kock/samordnare,
Dukning, Maria, Lekledare Maria & Morgan.
Nu har vi levt som äkta makar i nästan en hel vecka. Det känns nästan som att vara nykär. Jag får det där pirret i kroppen (som man får när man är nykär) bara av att tänka på det.
På kvällen efter bröllopet var det tänkt att vi skulle äta lite gomat som vår kock (MARTIN) fixat. Lax och Tonfisk –sushimi, och sedan oxfilé med rotfrukter.
Idag har jag haft möte här hemma med ett sjukteam, eller ja en form av vårdpersonal som kommer att hjälpa mig med min vård mycket hemifrån, det är bara enstaka gånger jag kommer behöva åka till Sjukhuset. En gång i veckan minst kommer jag att få hembesöken av dem.
Man känner sig väldigt glad och trygg att man bor i Sverige nu när man har så mycket med sjukvården att göra.