Fy satan! Ja, usch så arg jag är. Har varit på ett möte på arbetsförnedringen. Klicka här! Jävla översittare är va de är. Detta är så komplicerat.

Jag har nu snart varit med i ett projekt (eller två) i tre månader. Där jag har haft en massa onödiga som nödvändiga möten om olika saker. Efter som att vi var första gruppen så var vi en test grupp. Hur som helst. Så är de tre månaderna över nu och vi ska ut på praktik. Men ingen ting är genomtänkt och vi får tillbaka våra gamla handledare nu. En av dem, J.M (jag vet inget om de andra två) är en sådan jävla översittare så det är inte sant. Hon förnedrar oss och får oss att känna oss odugliga och helt värdelösa. Det är inte bara jag som känner så här. Arg som ett bi och inte värre nu!

Nej jag kommer att skriva en mer detaljerad ”utvärdering” om denna avklarade ”delen” i projektet. Ska även försöka få in lite från andras synvinklar. Men inte mer nu, men det kommer.

Sry för ett riktigt argt inlägg.

Denna dag, lördagen den fjortonde februari, 14/02 är det som säkerligen alla nu redan märkt, alla hjärtansdag. Eller som den heter egentligen, valentine's day. Denna dag, anser jag, är en dag som ”finns” i onödan. Dagen går ut på att man ska lägga pengar på en massa onödiga saker. Det är även som ett ”slag under bältet” på oss singlar. För att ”trycka ner oss” lite. Få oss att känna oss lite misslyckade.

Men ändå. Om man nu har någon som man håller kär eller så, måste man då vänta tills den här dagen för att visa sin kärlek sin uppskattning? Jag menar, jag skulle ge min kärlek en ros, chokladask eller vad som helst en helt vanlig dag. Jag skulle inte behöva den här dagen för att påminna oss om det.

Med dessa ord säger jag nu till er alla. Happy Saturday.

Hur ser du på framtiden? Vad är din framtidsvision?

Det är en fråga som man får nästan dagligen på Arbetsförmedlingen. Alltid kommer jag med samma svar. Inte en aning!  

Men nu börjar jag få lite smått med idéer. Tror att jag inom en snar framtid flyttat ifrån landet. Sitter och spanar på en massa olika jobb utanför Sveriges gränser. Jag sitter även och funderar på att göra mig av med allt. Sälja dator, tv möbler och så vidare. Men som sagt, det är bara spekulationer. Tror inte att jag har ”staken nog” för att våga dra. Eller?

Så, i morgon ska jag försöka få ändan ur vagnen och se vad det är för fel på min stationära dator. När jag sedan vet felen/felen så ska ringa återförsäljaren för att få dem fixade. Sen kanske man kan sälja den. Ska se om jag orkar gå igenom alla mina prylar och papper i helgen.

Har precis tagit en dusch, vilket gjorde mig pigg. Jag har ju legat helt utslagen i soffan.

Men, ja, en lite resumé av helgen skulle kanske sitta på sin plats.

I fredags efter att ha tvättat så kom Kajjan och plockade upp mig. Svängde förbi Sambo och hälsade på henne på jobbet och köpte med oss lite semla. Vidare hem till Kajjan och Mogge där vi fikade lite, drack lite öl och spelade lite spel. Avslutade dagen i soffan framför en djävuls romans.

Lördagen blev det till att äta en smarrig frukost. Senare under dagen tog jag cykeln in till stan för att möta upp Havana för en kopp Kaffe. Satt i ett par timmar och snackade en massa skit med Havana. Senare på kvällen så blev det tacopaj med M&M och en semla till efterrätt. Sen så kom ESC som Kajjan och Mogge tittade på, då jag passade på att leka lite med datorn mm.

Söndagen, idag , vaknade jag sent, blev lite varma mackor till frulle och till fikat blev det Kajjans nybakta vaniljbullar. Riktigt, riktigt mumsigt. Senare var det dags för mig att åka bussen hem. Väl hemma så åt jag lite mat, la mig i soffan och var riktigt trött. Ända tills nu när jag tog mig en dusch.

Men kort och gott, min helg var bra. Tack för denna helg M&M och även Havana!

Hur var din helg?

Ja, så här fräsch ser man ut när man tvättar. 

Yatzyspel

En av alla semlor

Havana fårn fikat

en taggad Kimza

Tacopajen

Kajjams goda vaniljbulle

Det är fredagen den fjärde juli 2008 och klockan är väl runt åtta på morgonen. Jag har precis tagit mig ned till tågterminalen för att möta upp Sandra. Vi ska kliva på tåget till Halsberg för att senare åka mot Arvika och vidare till Oslo. Jag ska till Jenny och Sandra ska till Emma.

Vägen till Oslo är lång och när vi passerar Arvika får jag en massa minnen från förr. Jag ser en krog/restaurang/glasskiosk som drivs av ett gäng kineser, där jag brukade få en glass av dem när jag var lite. Fullt med fulla festivalmänniskor överallt. Men vi åker vidare. På eftermiddagen när vi kommer fram så möter både Jenny och Emma upp oss.

Jenny och jag går hem till henne och slappnar av lite. (Jenny kommer direkt från jobbet.) Så vi passar på att äta lite mat och godis. Sedan tar vi en drink i Jennys lilla rum. Efter det, då det hunnit bli kväll, men shit så varmt, så går vi till Karl Johans Gate för att möta upp de andra två.

Där går vi in och på Hardrockcafé och dricker och festar. Riktigt trevligt. Vi blir dock inte så länge där. Men håller ändå på en bra stund.

Dagen efter går Jenny och jag en lång promenad genom hela Oslo och snackar, skojar och myser. Går till Vigeland park där vi fotar en hel del och glassar i värmen. Efter ett tag inser vi att vi måste dra hem för att äta och sedan gå hem till Emma.

Efter att vi åt maten och tror även att vi åt lite choklad med så öppnade vi min champagne som jag hade med mig, drack lite tequila och sen bar det av till Emma. Där vi festade, hoppade ut genom fönstret och en massa annat. Sen efter ett tag gick vi ned till Stan.

Väl nere på stan så splittrade vi upp oss. Jenny och jag ville inte gå in på krogar där de tog avgift efter som att vi inte hade så rikligt med pengar just då. Men vi gick in på en massa olika ställen. Till sist gick vi in på en riktigt mysig pub med en trubadur. Där inne mötte vi många snälla norrmän som bjöd oss på öl och allt möjligt. Sedan kom det ett gäng från Kanada som bjöd oss på ännu mera öl. Vi var riktigt glada båda två.

Sen på kvällen träffar vi ett gäng från Linköping som vi hänger efter lite, käkar lite mat och sen runt fyra tiden (osäker) drar vi hem till Jenny och sover. Riktigt nöjda över vår kväll.

Söndagen var inte så viktig. Vi segade hela dagen med godis och glass och tv:n. Sen åkte jag hem.

Maj, juni, juli och augusti 2008 bjöd oss på väldigt varma dagar. Några dagar var det till och med extremt varmt på. Den 26 juli var en sådan varm dag. Riktigt extremt äckligt varmt. En sådan dag som jag verkligen älskar. Värmen som ger en känsla av Grekland och Turkiet.

Jag fixar i ordning mig hemma i M&M´s lägenhet för en fest, en 50:års fest (25*2). Jag byter outfit ett flertal gånger. Men tillsist bestämmer jag mig för en. Det blir vita byxor, grönrandig piké och min hatt, till det blir det ett par finskor. Jag gör i ordning en vattenflaska och går ned till Morgans cykel som jag ska låna.

Jag har en lite cykelkarta och vägbeskrivning och sätter mig på cykeln och trampar iväg. Jag räknar lite mer än en timme till godo. Inget lokasinne och inte heller något bra kartläsare är jag. Efter fem minuter på cykeln åker min tröja av och jag trampar vidare runt halva Linköping. Egentligen vet jag inte var jag ska men jag trampar på ändå och tillslut lyckas jag hitta till det rätta stället.

Jag parkerar ”min” cykel och går in, ingen där förutom bandet som skall spela på kvällen. Jag sätter mig ned på en bänk utanför, i skuggan för att svalka av mig. Det är fortfarande ruskigt varmt. Men efter ett tag hör jag en bil komma och ser Mikael och Therese. Det är deras fest. Och efter ett tag börjar mer folk att droppa in. Människa efter människa.

Efter som att jag åkte dit ensam utan att känna någon (förutom Mikael och Therese) så går jag fram och minglar runt bland alla tjejer och killar som dyker upp. Efter ett tag dyker en stor låda med is och vatten och flytande öl och ciderburkar fram. Fri tillgång till dryck under hela kvällen. Nu börjar alla mingla mer lättare.

Jag, som verkligen inte är en blyg person börjar genast prata runt med alla möjliga som var där. Så får vi en välkoms drink och får vi även dela in oss i grupper där vi går en liten tipspromenad. En liten annorlunda sådan. Frågor som ex, vem har väst hålvana A eller B. Min tanke var där, hur kan de veta det?  Men jag går runt och minglar och svara på alla de olika frågorna.

Efter det så blir det mat. En kock som kom dit och grillade en massa olika saker, röror och allt möjligt gott som Mikael och Therese har gjort. Vi tar med maten in och sätter oss inne på våra bordsplaceringar och skålar, minglar och äter riktigt gott. Vid det här lagret så är jag, lik som de flesta andra där, lagom ”mysigt” fulla. Jag pratar och umgås med många trevliga människor och jag stortrivs.

Efter mat och dessert blir det till att gå ut igen och leka lite lekar. Lekar som avgör svaren på tipspromenaden som vi gick. Mycket skratt, mycket skoj och riktigt trevligt har jag. Men runt ett tiden så tar kvällen slut för mig, jag sätter mig på min cykel och beger mig ”hemåt” igen. Full och glad och helnöjd.

(Ps, bilderna är tagna från Mikael han själv.)

Tusen tack för den roligaste festen under hela 2008 Mikael och Therese. Jag hade det super bra.

Det är nästan den varmaste sommarkvällen på hela 2008. Vi har efter drygt ett halvårs träning äntligen dansat balen. ”Tränat varje söndag från fem till sju och även vissa onsdagar, varannan ungefär. Mycket hård, men härlig träning. Många hårda ord och många svordomar som flög runt i luften. Värst var nog de som var ihop, tjejerna kunde bli riktigt förbannade. De var så inne i att det skulle bli snyggt och bra så de glömde att ha kul. Men inte jag. Jag hade kul varenda stund. Lisa, min danspartner skulle nog instämma i att jag hade det underbart varje träning”.

Men nu, för bara några timmar sedan, har vi precis dansat den stora uppvisningen i gamla ishallen i Linköping. Fem låtar som: an der schönen blauen donau med många flera. Fem Danser som: Rosor från söder, överraskningsdansen med flera. Det var svettigt och varm, Törsten kom värre än nervositeten. Jag minns att jag sa till Lisa att glömma publiken, Jag sa något i stilen. ”Tänk som om det här är en av alla våra träningar”. Vi dansade näst intill felfritt. Morfar grät, inte för att det var dåligt utan vackert, och riktigt stora underbara applåder fick vi.

Efter det här. Så åkte vi ned till trädgårdstorget. Det var helt fullt på gräset av finklädda baldansare. Korkar från champagneflaskor flög uppe i luften, folk som skrek och tjoade underbara och härliga ramsor. Ingen brydde sig om man kände dem andra eller inte. Alla hälsade tjoade och skojade med varandra.

Efter att vi alla druckit lite champagne och ätit lite jordgubbar och allt som vi hade så radade vi upp oss, ställde oss på ett led och gick rännstensgång. Vänster handen på killen framför och höger/vänster fot i takt samtidigt som vi skrek ramsor. Gick runt i stan, centrum, danade fram och vinkade till att folk som stod uppradade och folket som satt och fikade på restaurangerna. Gick förbi Mikael och Therese, våra tränare, vi gjorde någon form av honnör åt dem.

Men nu, nu har vi precis gått ut ifrån Cloetta Center där vi ätit vår middag med dessert och tittat/lyssnat på Shan Atci.  Dansat galet och verkligen minglat runt. Skrattat gått och njutit av alla trevliga sällskap.

Här står vi nu, jag och Martin, utanför Cloetta Center och är så glada. Vi är mer än glada. Riktigt lyckliga, den känslan som jag känner är så obeskrivlig. Nu beger vi oss till centrum för att träffa mer folk.

(Martin)

Ett stort tack till Mikael och Therese som stod ut med oss och fick oss att blir sådana duktiga dansare.

Det här var ett av mina bästa minnen ifrån 2008. Det kommer att bli svårt att toppa men det kommer nog att gå.